aLowLifeinHighHeels

Jag vet inte vad som händer, men just nu är allting så braa och jag är såå glaaad.

Första grejen är att jag läser i tidningen idag "Hörviken skrällde" HAHA! Där står det också att matchen mellan Asarum och SGIF blev mållös vilket gjorde OSS till gruppsegrare och klara för DM-final. (Jag menar, Asarum är ett div II - lag.. vi kom näst sist i div V.. haha?) Den 22 november var det julafton för Hörviken!

Andra gejen är mitt lovelife just nu ;) Jag skrev ju för ett tag sen att vi, jag och Basse-basist, sa hejdå och hela världen höll på att gå under. Och visst, vi sa hejdå också.. Typ. Det blev ju ett och annat sms och några dagar senare blev jag svin förbannad på honom och ringde upp och ville ha några saker sagt och sen ett hejdå på riktigt, inte sms eller nånting mer. Jag orkade helt enkelt inte och ville gå vidare. "You don't know what you got until it's gone" blev hans svar och vägrade säga hejdå. Jag kände mig så jävla stark och sa att nej, jag vill inte. Jag vill ha en man. Jag är så jävla trasig på insidan, och jag orkar inte gå sönder mer. "Men jag vill ju laga dig." svarade han och då smälter man ju.. Och, som alla borde veta vid det här lagret, är jag ganska svag innerst inne. Inte i vanliga fall, men just för denna pojk. Så han kom hem till mig morgonen efter, vi snackade en massa och jag insåg hur mycket jag saknade honom. Vilket ledde till att han kom på kvällen också och nu är vi igång igen.. Med vissa kriterier, haha. Eller vad man ska säg. Och det känns bättre än nånsin! :) Men att vi inte kunnat släppa varandra i två års tid (!!) borde kanske ha någon betydelse?

Så det är så det ligger till, mina vänner. Jag vet inte vem vi försökte lura när vi trodde vi kunde säga hejdå? Men som sagt; denna gången känner jag mig faktiskt lycklig, han gör mig lycklig. Och det var längesen!